Jag är en person som oftast inte ser så mycket in mina meditationer. Men jag har ett par som flyter från den ena till den andra att berätta om.
Min resa till Egypten var som två resor i en. Först var vi runt i landet och såg tempel och det var ofta storslaget, vackert och med spännande energier. Så kom avslutningen med två privata timmar i The Kings Chamber i Kuhfupyramiden. Den upplevelsen slår allt det föregående.
Rummet i sig är inget märkvärdigt, men jag kände ju av energierna direkt. Så Freddy, vår tourguide startade med att leda en meditation, som jag inte hörde ett ord av, men hans röst bar och ledde till att öppna upp.
När meditationen avslutades så erbjöds möjligheter att lägga sig i sarkofagen med alla gruppmedlemmar runt omkring, som ljudade, starkt och kraftfullt. Jag kände ingen dragning dit alls, så jag ställde mig med min panna och händer mot en av väggarna. Sakta med säkert löstes “jag” upp och blev hela pyramiden och kände dragning och kontakt med Orions bälte. Jag expanderar och blir hela Gizaplatån med alla pyramiderna och börjar som hela komplexet stiga mot Stjärnkonstellationen. Men mellan “mig”, jorden och pyramiderna och Stjärnorna i Orions bälte blev M42 eller Orionnebulosan tydlig.
Det sägs vara den nebulosa där de flesta nya stjärnor föds. I meditationen gick jag in där och hängde mest, helt uppslukad.
Resan avslutades och jag satt i några dagar på ett hotell mitt emot Pyramiderna och integrerade, kunde höra Freddys röst mumla och kände energin från stunden i rummet.
Idag var det söndagsmeditation med min Star group och temat var Expect the unexpected. Jag kan ibland ha svårt att få tyst på min tjattrande aphjärna, men idag gick jag rakt in i den meditation jag beskrivit ovan, men tillsammans med mina stjärnsystrar. Energin var fantastiskt stark från början och tankeverksamheten självdog.
Vi stannar i nebulosan och jag tar in hela mitt spirituella nätverk med Jonette, Mark och Shamballamedvetandet. Känner att jag som själ omstruktureras och de andra med mig. Energin i mig stegras och jag får en känsla av en inåtgående katapult av ljus, som är gudinnekraften och som tar mig till min djupaste kärna i min själ. Hela kroppen spritter till och sedan blir allt bara stort, varmt, ljust och sant.
Ljuset i mig blir allt mer kraftfullt och jag får en ny “aktivering”, som kroppen svarar med att spritta till igen. En krona sätts på mitt huvud. Jag ser att den antar formen av en lyra och jag får till svar att jag har dem med mig, i sällskap med andra star beings, från och med nu.
Tårarna rinner och hela jag är fylld av tacksamhet, ödmjukhet och glädje. Det är så fint att jag behövde ha mina systrar med mig ordentligt för att fullfölja och för att bära kraften vidare till hela vårt nätverk och hela mänskligheten.
That was that!
Min resa till Egypten var som två resor i en. Först var vi runt i landet och såg tempel och det var ofta storslaget, vackert och med spännande energier. Så kom avslutningen med två privata timmar i The Kings Chamber i Kuhfupyramiden. Den upplevelsen slår allt det föregående.
Rummet i sig är inget märkvärdigt, men jag kände ju av energierna direkt. Så Freddy, vår tourguide startade med att leda en meditation, som jag inte hörde ett ord av, men hans röst bar och ledde till att öppna upp.
När meditationen avslutades så erbjöds möjligheter att lägga sig i sarkofagen med alla gruppmedlemmar runt omkring, som ljudade, starkt och kraftfullt. Jag kände ingen dragning dit alls, så jag ställde mig med min panna och händer mot en av väggarna. Sakta med säkert löstes “jag” upp och blev hela pyramiden och kände dragning och kontakt med Orions bälte. Jag expanderar och blir hela Gizaplatån med alla pyramiderna och börjar som hela komplexet stiga mot Stjärnkonstellationen. Men mellan “mig”, jorden och pyramiderna och Stjärnorna i Orions bälte blev M42 eller Orionnebulosan tydlig.
Det sägs vara den nebulosa där de flesta nya stjärnor föds. I meditationen gick jag in där och hängde mest, helt uppslukad.
Resan avslutades och jag satt i några dagar på ett hotell mitt emot Pyramiderna och integrerade, kunde höra Freddys röst mumla och kände energin från stunden i rummet.
Idag var det söndagsmeditation med min Star group och temat var Expect the unexpected. Jag kan ibland ha svårt att få tyst på min tjattrande aphjärna, men idag gick jag rakt in i den meditation jag beskrivit ovan, men tillsammans med mina stjärnsystrar. Energin var fantastiskt stark från början och tankeverksamheten självdog.
Vi stannar i nebulosan och jag tar in hela mitt spirituella nätverk med Jonette, Mark och Shamballamedvetandet. Känner att jag som själ omstruktureras och de andra med mig. Energin i mig stegras och jag får en känsla av en inåtgående katapult av ljus, som är gudinnekraften och som tar mig till min djupaste kärna i min själ. Hela kroppen spritter till och sedan blir allt bara stort, varmt, ljust och sant.
Ljuset i mig blir allt mer kraftfullt och jag får en ny “aktivering”, som kroppen svarar med att spritta till igen. En krona sätts på mitt huvud. Jag ser att den antar formen av en lyra och jag får till svar att jag har dem med mig, i sällskap med andra star beings, från och med nu.
Tårarna rinner och hela jag är fylld av tacksamhet, ödmjukhet och glädje. Det är så fint att jag behövde ha mina systrar med mig ordentligt för att fullfölja och för att bära kraften vidare till hela vårt nätverk och hela mänskligheten.
That was that!